Nils:

Åååh. Nils är ett vackert namn, tänkte jag, redan innan han var född. Mitt nästa barn ska heta Nils.

Det kan du väl inte bestämma så här, sa alla. Tänk om det blir en flicka.

Men då sa jag, att nån flicka kan det inte bli om han ska heta Nils.

Och så blev det en Nils.

Han föddes den 8 januari 1999. Exakt två år efter Julius. Ja, exakt!!! Dom föddes på samma dag nämligen.

"Jasså", sa vår barnmorska. "Gör ni det bara en gång om året?"

Nils är inte lik nån i vår familj. Troligen blev han förväxlad med ett barn på BB eller så har trollen varit här.

Han är lugn och sansad.

Stillsam.

Tyst.

Känslig.

Och tänkande.

•   Varför bestämmer politiker vad vi får göra?    Varför är det krig när alla vill att det ska vara fred?                 Varför är det så dyrt att handla mat när alla behöver det?  

Han pratade tidigt men med en riktigt annorlunda dialekt. En blandning mellan franska, engelska och djup småländska.

•  Tjejen som gjorde sin praktik på dagis tyckte att Nisse pratade roligt och frågade honom en gång var han kom ifrån. Nisse svarar: "Jag kommer från Colorado. Men mamma tyckte det var tråkigt att bo där så vi flyttade hit". 

Nils har alltid haft stora planer för sin framtid. Han var inte särskilt gammal när han berättade för mej att han skulle bli advokat. Hur han ens visste vad en advokat var, vet jag inte.

Pappa trodde kanske att detta var son nummer två som skulle arbeta på gården men numera vet han att Nils är ämnat för något större.

En liten grabb med ett vuxet språk.

• Fröken i skolan var ett stort frågetecken när hon frågade mej vad han hade lärt sej alla fina ord men det kunde ju inte jag svara på. Dom fina orden bara fanns där.

Treåringar använder inte ord som "respektera",  "berusad",   "provocera",   osv.

(Han kunde inte säga R så det blev lespektela, belusad, plovocela...).

Kanske har Nils alltid varit en liten mammafis. Eller oxå tycker han helt enkelt om att göra samma saker som jag tycker om att göra.

Slappa.

Pilla o pyssla.

Gräva i trädgården.

Åka på utflykter.

Bonde tänker han inte bli. Från att först vilja bli advokat (sätta alla hemska mördare i fängelse) blev det sen forskare (hitta bot mot cancer), sedan politiker (och se till att alla får ett jobb) och vidare till kock.

Två gånger har han gått på barn-kock-skola.

Idag vet jag inte exakt vad han vill bli. Men han kommer att bli något mer än en vanlig bonde, så mycket vet jag.

Om en dryg vecka blir han (kanske en vanlig) tonåring.

Jag önskar er alla God Hälsa.